Den svenska modellen

Endast det synliga - det explicita budskapet - analyserades. 

Det osynliga - det implicita budskapet - berördes endast i förbigående, när en namnkunnig panel granskade temat ”Den svenska modellen – som jag vill ha den” vid IFLs - Institutet för FöretagsLedning - seminarium den 11 september 2006.

På så sätt blev den ständigt synliga makthavaren Göran Persson debattens huvudrollsinnehavare – trots att han inte var närvarande.

Paradigmskiftets osynliga budskap i biroller berördes bara av en av Sveriges mest prisbelönta kreatörer, reklammannen och filosofen Jan Cederquist.

Det var synd!

Osynliga krafter bakom arbetslösheten…

Observera, dolda förkunnelser verkar effektivare än synliga och öppna. De osynliga påvekar nämligen vårt undermedvetna. Och de skapar nya attityder, trender, identiteter, integritet, socialt anseende och andra svårdefinierbara känslor - på gott och ont.

Ta bara televisionens, datorns och mobiltelefonens osynliga kraft, som indirekt leder till läktarvåld och terrorism. Eller ta automatiseringen (CAD/CAM och robotar), som har avskaffat manuellt och mekaniskt arbete - grundorsaken till den arbetslöshet som Göran Persson inte kan göra någonting åt.

I brist på perception (som medvetandegör våra sinnen och kartlägger deras energier) förvandlades den lovande paneldebatten till ett visionslöst käbbel om de synliga, men maktlösa huvudrollsinnehavarna - forna tiders modellbyggare!

Modellernas livstid: EN VECKA!

Arrangemangets värd professor Hans Tson Söderström, vd för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, hävdade att modellernas - tvångströjornas - tid är förbi. Han är medveten om att en modells livstid är högst en vecka i den rekordsnabba turbulens som idag råder.

Enligt Handelns Utredningsinstitut lanseras nuförtiden en ny elektronisk produkt var sjätte dag. Förra veckans nyhet betraktas som en antikvitet veckan därpå.

De nya innovationerna, som ersätter de gamla på löpande band, bygger på kvantfysikens osynliga - implicita - ”mystik”.  Mikropartiklarnas irrationella dans har under de gångna 35 åren gäckat varje långsiktigt politiskt beslut. Särskilt när besluten försöker gynna det döende industrisamhället och dess rationella logik.

Dagens decentraliserade informations- och kunskapssamhälle kräver helt andra dekret än den centraliserade och storskaliga industrieran. Det betonade också Hans Tson Söderström i sin brandfackla i MANAGEMENT MAGAZINE, som fungerade som seminariets tändvätska. Dessvärre präglades också Söderströms panelinlägg mer av den aktuella - den synliga - svenska partipolitiken inför valet än av hans visioner.

Den svenska modellens låga hastighet

Egentligen var redan det utmanande temavalet ”Den svenska modellen – som jag vill ha den” olyckligt, med tanke på att den svenska modellens succé grundar sig på industrisamhällets låga, centraliserade hastighet.

På 1970-talet kunde till exempel finansministern Gunnar Sträng fortfarande gardera sig mot lågkonjunkturen med fortsatt intensiv och trygg produktion. Inte i försäljningssyfte utan för lagerförvar!

Lagervärdet var naturligtvis avdragsgillt. Och när konjunkturen vände uppåt plockade företagen fram lagervarorna och sålde dem. Varorna var då fortfarande aktuella och eftertraktade.

Dagens finansminister Per Nuder kan inte agera på samma sätt. Han måste dansa efter kvantteorins dolda - implicita och rapsodiska - takter. "Dagsfärsk" är ordet för dagen och allt skall levereras just-in-time. Ingenting är bestämt - bara sannolikt och kaotiskt.

Och i morgon ökar hastigheten ytterligare när nanoteknologin, fusionstekniken och andra framtida - ännu okända - teknologier slår igenom.

Just nu är det digital-TV, datorer som imiterar våra sinnen, mobiltelefoner med Internet, iPod, laser, raketer, kärnkraft, CAD/CAM, robotar och hundratals andra innovationer, som spökar och gäckar.

Det är ett ljusår mellan Sträng och Nuder! Men det tigs ihjäl - eller syns inte!!!

Förändringens förlorare: POLITIKERNA

Politikerna tillhör förlorarna. Trots detta handlade som sagt 90% av paneldiskussionen om Göran Persson, om socialdemokraterna, om Fredrik Reinfeldt, om Maud Olofsson och om skatterna och makten. Alltså, om politiker och om den politik som hör gårdagen till. 

Istället borde man ha försökt avslöja den obehagliga sanningen:
PARADIGMSKIFTETS STORA FÖRLORARE ÄR POLITIKERNA OCH STORFÖRETAGEN!

Den snabba, implicita teknologiska förändringen pulveriserar ständigt giganternas planer.

Frågan just nu; hur tackla SKYPEs genombrott. SKYPE är gratis(!) datortelefoni, som håller på att mosa sönder Telecom-marknadens lysande affärer. Vad blir de yttersta konsekvenserna av detta nya förlopp?

- Tyvärr är västerlandet politiker och storföretagare handlingsförlamade. Deras storhetstid är dalande, påpekade Jan Cederquist. Och vi tänkte på alla de krisdrabbade som Göran Persson, Tony Blair, George Bush, Ford, General Motors, Siemens, TeliaSonera m.fl.

Egentligen vill dessa dinosaurier stoppa tiden i ett lönlöst försök att försöka bevara industriepokens välstånd.

Hej - det är världskrig därute!

Det fjärde världskriget pågår redan…

Dessvärre passerade Cederquists kloka ord utan att någon reagerade. Inte heller reagerade majoriteten av panelen och åhörarna när folkhemsdebattören Stig-Björn Ljunggren varnade oss med orden:

- Mina vänner, det pågår det fjärde världskriget där ute!!!
- Fjärde?
- Ja, det tredje var det kalla kriget, svarade Stig-Björn.

Och han syftade förstås på den kyliga perioden, som startades av Sovjets president Stalin och Amerikas Truman 1946 och som slutade 1989 med Gorbatjovs "glasnost" och Reagans "starwar". Då hävdade många att historien tog slut i och med Sovjetunionens kollaps.

Men, Usama bin Ladin och den muslimska fundamentalismen ville annorlunda. Och nu är hela världen involverad i terrorismens hot. Det fjärde världskriget pågår överallt utan krigsförklaring. Ingen vet var och när terroristerna slår till nästa gång. Terrorism är också ett resultat de osynliga - implicita - krafterna i dagens samhälle!

Civilekonomer blir senilekonomer

Därmed står det alltså klart att i denna infekterade och ständigt föränderliga värld finns inga modeller som håller, eftersom alla modeller liksom all vetenskap bygger på gårdagens kunskaper och erfarenheter.

En civilekonom, som tog examen år 2004, riskerar att vara senilekonom två år senare. Om han eller hon inte ägnar sig åt kontinuerlig kompetensutveckling. Bland annat hos IFL, ett av Europas ledande managementinstitut, som erbjuder just de kompletterande utvecklingsprogram och kunskapstjänster som behövs - en visionär eftervård som borde få större uppmärksamhet.   

Men tyvärr förmedlar många av västvärldens högskolor och universitet inte de färska kunskaper som krävs för ett lyckat entreprenörskap. Mycken s.k etablerad vetenskap är istället att betrakta som desinformation.

Framsynt bankman vurmar för invandring

Det pågående fjärde världskriget hindrade ändå inte Stig-Björn Ljunggren från att hylla den gamla svenska modellen - symbiosen mellan socialdemokratiskt folkhem och industrisamhällets storkapitalism.  Och han rörde inte ett min, när någon påpekade att industriarbetarna i Sverige endast utgör 16% av den arbetande befolkningen i dag. 

Ingen reagerade heller när Handelsbankens styrelseordförande Lars O Grönstedt påpekade att endast 4% av bankens utlåning går till industriell tillverkning idag.

Humanisten Grönstedt, som har läst språk och litteratur på universitet, vet att 95% av en dators kostnad är know-how (intellektuellt arbete) och att tillverkningskostnaden är endast 5%.

Därför vill han öka kunskapsinnehållet i allt vi säljer. Dessutom vill han släppa invandringen fri och erbjuda invandrarna arbete direkt.

Han är övertygad om att fri invandring med färska kunskaper skulle luckra upp det stelbenta svenska modelltänkandet. Hans språkkunskaper och internationella kontakter inspirerar honom…

Svensk finansman medger sitt språkhandikapp

Grönstedts inställning är välment och positiv. Men frågan är om han inte förenklar en problematisk möjlighet alltför mycket.

Tanken slog mig när det blev dags för nästa paneldeltagare, finansmannen Mats Qviberg, en av landets främsta investerare. Han älskar Sverige och kan inte tänka sig att bli invandrare i något annat land, fast han säkert skulle kunna bli framgångsrik var som helst. Nej, att bosätta sig utomlands är inget som lockar Qviberg. 

- Jag skulle inte klara av att lösa ett engelskt korsord. Min engelska är helt enkelt för dålig. Jag är bunden till Sverige och svenskan. Det skulle krävas rätt mycket innan jag flyttar härifrån. Trots att jag betalar 100 000 kronor i skatt per dag, sade han på raljerande och underhållande svenska. Och åhörarna skrattade utan att tänka på att språkhandikappet gör honom och många andra till ”väldigt storsvenska, nästan provinsiellt inskränkta personer”.

Dolda budskap

Qvibergs bekännelse innehöll två dolda budskap

För det första måste invandraren behärska landets språk. Annars kan han eller hon inte skapa den tillit, som är nödvändig i mänskliga relationer. Till exempel i kontakten mellan läkare och patient. Väl valda ord i detta sammanhang är ofta lika effektiva som mediciner.

För det andra kan duktiga människors kärlek till fosterlandet få oväntade konsekvenser. Framför allt i länder, där fraser som ”vi är vackrast, vi är bäst” har djupa rötter. I sådana glorifierade brösttoners släptåg frodas nämligen lätt en ohälsosam ny nationalism, som lätt kan torpedera det multikulturella samhälle som Grönstedt talar om och hoppas på. Vi kan redan uppfatta tendenser, som bekräftar denna trista utveckling.

- Se på Kanada! Där är människorna stolta över sin blandkultur. Där kan varje invandrargrupp behålla sin egenart, påpekade Emma Stenström, ekonomie doktor på Handelshögskolan och ”Kanadabo” i flera omgångar.

Emma representerade i panelen modellens kulturella värdegrund och Anna Ramberg, Advokatsamfundet, representerade den juridiska.

Infödingar i panelen

Panelen medgav utan reservation att EU har blivit en besvikelse på grund av de nya nationalistiska tongångarna. Ingen beklagade dock panelens ensidiga sammansättning.

Visserligen har Stefan Fölster lite utländskt blod i ådrorna, chefsekonomen på Svenst Näringsliv som fanns med i panelen. Men i princip stod det bara "infödingar" på scenen och talade. Heta invandrare, som kunde ha gett debatten en välbehövlig skjuts, saknades. Diskussionen hade berikats av inlägg från ex:vis Maciej Zaremba (Polen), Amelia Adamo (Italien), Salvatore Grimaldi (Italien), Teodor Kallifatides (Grekland), Kurdo Baksi (Kurdistan/Turkiet), George Klein (Ungern), Zanyar Adami (Iran) och Barbara Czarniewska (Polen). För att nu bara nämna några svenska kändisar med utländsk bakgrund.

Czarniewska förekommer visserligen i MANAGEMENT MAGAINE, som alltså var seminariets förträffliga vägvisare med Carl Beijbom som redaktör. Men även där är det tunnsått med invandrarsynpunkter.  

Nästa IFL-seminarium bör korrigera misstaget och samtidigt synliggöra en ny modell - den multikulturella svenska modellen.

Imi Markos
Chefredakör i kunskapsalliansen Kreaprenör®

Teckningar: Mats Böllner