Egenföretagande bland naturvetenskapare och tekniker i Sverige
Frédéric Delmar och Karl Wennberg vid Centrum för Entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm och Johan Wiklund och Karin Sjöberg vid Jönköpings internationella Handelshögskola har undersökt utvecklingen av företag som startats av personer med naturvetenskaplig och teknisk utbildning åren 1990-2000 i Sverige.
Akademiskt entreprenörskap tilldrar sig stort intresse, skriver generaldirektör Sture Öberg vid Svenska Institutet för Tillväxtplanering i Östersund i ett förord till rapporten.
Det finns förväntningar om att akademiskt entreprenörskap bidrar till kommersialisering av ny kunskap och därför är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Kunskapen om det akademiska entreprenörskapet och i vilken omfattning det påverkar den ekonomiska tillväxten är emellertid begränsad.
I en tidigare studie undersöktes hur samtliga individer med akademisk utbildning inom naturvetenskap, teknik och medicin är involverade i företagande. Dessa utbildningsgrupper valdes därför att de anses ha en hög sannolikhet för att överföra vetenskaplig kunskap till kommersiella aktiviteter.
Föreliggande rapport (Stockholm 2005) utgör en fortsättning på den förstnämnda studien och analyserar dessa individers företag och hur de har utvecklats under tiden 1990-2000, skriver Sture Öberg.
Sammanfattning av rapporten
Många välkända företag såsom Ericsson, ASEA (nu ABB), AGA och SKF grundades av personer med en bakgrund inom forskning eller teknik. Dessa företag har kommit att betyda mycket för den svenska ekonomins utveckling. Till dags dato har storföretagen stått för en betydande del av vårt lands investeringar i forskning och utveckling. Under senare år har dock dessa företag skurit ned på sina investeringar samtidigt som utlokalisering till utlandet blivit allt vanligare.
Dessutom grundades dessa företag under 1800-talet. Trots att Sverige ligger väl framme gällande investeringar i forskning och utveckling har vi en sämre förmåga att kommersialisera den kunskap som dessa investeringar utmynnat i. Kommersialisering av ny kunskap är betydelsefull då den ses som en motor för ett lands ekonomiska utveckling. Kombinationen av Sveriges rådande brist på kommersialisering och storföretagens nedskärningar har lett till ett ökat intresse för nyföretagande. Detta intresse grundas i tron att nya företag ska ta över den roll som storföretagen inte längre kan axla på egen hand genom att i högre grad kunna identifiera och exploatera nya möjligheter. Kärnan i vårt intresse ligger nära detta fenomen; kommersialisering av ny kunskap.
Personer med MTM-kunskap
Det är rimligt att anta att vissa grupper av individer är bättre lämpade för att skapa ny kunskap och se nya möjligheter. Därför har vi valt att studera alla personer som har lägst en treårig högskoleexamen inom naturvetenskap, teknik eller medicin (NTM) och följa deras företag. Vi anser att dessa individer är högintressanta då de med större sannolikhet befinner sig inom forskning och utvecklingssektorn. Dessutom kan de ses som bärare av kunskap som de för med sig när de byter jobb eller startar eget. Med tanke på deras bakgrund är det även troligt att de har bättre tillgång till ny information, som kan vara en utlösande faktor när det gäller att identifiera nya möjligheter. I en tidigare rapport har vi följt dessa individers inträde i och utträde från egenföretagande. Då fokuserade vi enbart på individerna. I föreliggande rapport har vi utgått från dessa individer för att istället studera deras företag och hur de utvecklas över tiden. I rapporten fokuserar vi på följande:
• En beskrivning av omfattningen av de företag som ägs och drivs av personer
med en naturvetenskaplig, teknisk eller medicinsk högskoleutbildning (om
minst tre år).
• Inträden och utträden av företag som ägs och drivs av personer med en naturvetenskaplig, teknisk eller medicinsk högskoleutbildning.
• Tillväxt och överlevnad bland dessa företag.
• Dessa företags spridning över olika branscher.
• Dessa företags spridning över olika bolagsformer.
• Strukturen på denna arbetskraft relaterat till utbildning och kön.
För att skapa en bättre förståelse för dessa företag och deras uppkomst och utveckling har vi kombinerat tre teoretiska spår; ny tillväxtteori, entreprenörskapsteori och industriell organisationsteori. Ny tillväxtteori belyser vikten av ny kunskap och hur ny kommersialiserad kunskap är en stark bidragande faktor till ekonomisk tillväxt. Kritiken mot denna teori har dock varit att kunskapsöverföring antagits ske såväl automatiskt som utan kostnad.
Det finns emellertid en mängd orsaker till att så inte är fallet, såsom branschtillhörighet, patentregimer och geografi. Om man anser att kunskap inte automatiskt leder till tillväxt krävs att någon ansvarar för kommersialiseringen. De agenter som ansvarar för denna uppgift är entreprenörer och således har vi inkluderat entreprenörskapsteori. Med hjälp av entreprenörskapsteori som beskriver den entreprenöriella processen kan vi bättre förstå hur kommersialiseringen av ny kunskap, i form av nya företag, sker och om den de facto sker.
Man kan tänka sig att individer med en högskoleexamen inom naturvetenskap, teknik eller medicin är väl lämpade för att agera som entreprenöriella agenter i det ekonomiska systemet. Detta argument grundas i tanken att dessa individer besitter kunskap som gör att de bättre kan se värdet av möjligheter som baseras på ny kunskap. Därmed har de förmågan att identifiera möjligheter med stor potential. Då de dessutom har höga alternativkostnader kan de tänkas kräva en hög avkastning och således enbart exploatera möjligheter som de anser har stor potential. Dessutom representerar denna arbetskraft en mekanism för överföring av företagsspecifika kunskaper som ingår i en individs humankapital.
Denna kunskap kommer enbart att överföras till andra företag om individen i fråga lämnar sin nuvarande anställning. Eftersom vi är intresserade av de entreprenöriella aktiviteterna som dessa individer företar sig kommer vi fokusera på deras företag. Genom att dessutom inkludera industriell organisationsteori tillåts vi förstå i vilka former kommersialiseringen äger rum.
22 312 fristående företag
I denna studie har vi följt alla fristående företag som ägs eller drivs av individer med en NTM-bakgrund. Således är det inte enbart nya företag som ingår i populationen utan även företag som tas över av någon med en NTM-utbildning. Vi har enbart studerat de företag som även utgjort den huvudsakliga inkomstkällan för NTM-entreprenörer. Dessa företag har vi följt över en elvaårsperiod från 1990 fram till och med 2000. Med andra ord har vi studerat hela populationen och elva olika kohorter som består av paneldata. För att kunna göra detta har vi med hjälp av SCB samkört olika register för att skapa en databas som kan beskriva dessa företags uppkomst och utveckling över tiden.
Populationen består totalt av 22 312 företag. 11 077 (49,6 %) av dessa trädde in i populationen under observationsperioden. Vår analys av hela populationen visar tydligt att antalet inträden och utträden har ett starkt samband, dvs. när det sker många inträden så tenderar även antalet utträden att ligga på en hög nivå. Detta resulterar i att antalet inträden inte radikalt förändrar den totala stocken av företag. Höga in- och utträdesnivåer tyder snarare på en hög dynamik.
Antalet inträden är som lägst 19,1 % år 1993 och som högst 24,7 % år 1990. I genomsnitt låg nivån på 21,1 % under hela perioden. Knappt 50 % av alla inträden (i populationen) är helt nya företag och årsvis representerade de nya företagen 45 % procent av alla inträden.
För utträden fann vi liknande resultat och cirka 45 % av antalet utträden är nedläggningar medan resten är fall då företaget överlever, men NTM-individen lämnar företaget. Generellt sett kan vi se att denna grupp av företag är en dynamisk sådan där omsättningen på företagen är hög.
Populationen har ökat stadigt från 1993, då den var som minst, fram till 2000, då den var som störst. Från 1990 till 1993 var det en stadig nedgång, vilket inte är förvånande med tanke på den då rådande lågkonjunkturen. Att populationen har vuxit är dock inte ett tecken på att gruppen blivit mer entreprenöriell, eftersom även antalet individer med en NTM-utbildning har ökat kraftigt under samma period. En stor del av företagen är även små företag och cirka 85 % har igenomsnitt mellan en och fyra anställda. Få företag blir större än medelstora företag.
Tillverkningsindustri minskar i betydelse
Vi kan även se att dessa företags förmåga att skapa nya jobb snabbt avtar under perioden. De branscher som dessa företag främst återfinns inom är sjukvård, teknologitjänster och övriga branscher. Dessa tre branscher representerar cirka 58 % av företagen. Vi kan även se att tillverkningssektorn i sin helhet minskar i betydelse när det gäller antalet nya företag även om den står för en stor del av sysselsättningen.
Andra kunskapsintensiva branscher och utbildningssektorn har ökat i betydelse. Vidare kan vi konstatera att den allra vanligaste bolagsformen är enskild firma. Våra resultat är tydliga när det gäller att förklara inträden och utträden ur populationen. Genom att analysera bransch, bolagsform och initial storlek är det uppenbart att majoriteten av dessa företag inte drivs med höga ambitioner och stort engagemang, vilket man eventuellt kan förvänta sig från denna grupp av individer.
Det är snarare så att de företag som ägs och drivs av individer med en NTM-utbildning är jämförbara med företag i allmänhet. Denna grupps unika kompetens avspeglas dock till viss del i branschtillhörighet, där tendensen är att företagen drivs inom kunskapsintensiva branscher. Gällande företagens överlevnad så tenderar den att växa sig starkare över tiden. Med detta menas att de flesta företagen sållas bort under de första levnadsåren. När detta undersöktes studerade vi enbart de företag som hade startats av NTM-individer.
Överlevnadsgraden störst för AB
53 % lades ned inom fem år efter starten och 65 % inom tio år. Intressant att tillägga är att det fanns stora skillnader i överlevnadsgrad beroende på företagets status vid start. Dessutom fanns vissa skillnader mellan kohorterna även om de utjämnades över tiden. Bransch och initial storlek visade sig ha betydelse för företag som startades inom branscher med höga inträdesbarriärer. Företag som var större vid start visade även upp en högre överlevnadsgrad. Överlevnadsgraden var högst hos företag som drevs som aktiebolag, som även till viss del reflekterar initiala investeringar. Dessa resultat är i linje med tidigare forskningsresultat. De nya företag vi studerat är enligt vår definition även den huvudsakliga inkomstkällan för entreprenörerna. Trots detta är det enbart cirka 57 % som faktiskt betalar ut lön. Denna siffra sjunker till 40 % de följande åren. Medellönen bland de företag som betalade ut lön var mycket låg det första året, men steg därefter under de nästkommande åren.
Efter fem år hade medellönen stigit med cirka 290 %. Intressant att nämna är att lönerna låg högst inom vissa branscher, närmare bestämt inom branscher med höga barriärer eller inom branscher där en NTM-utbildning kan ses som en tillgång.
Tillväxt är svårt - entreprenörskap viktigt
Tillväxten i de nystartade företagen analyserades på en aggregerad nivå. Vi kan då konstatera att totalt skapades 11 879 jobb årligen, varav 6 604 (55,6 %) fortfarande återstår år 2000. Cirka 80 % av jobben skapades redan under det första levnadsåren medan resterande cirka 20 % var tillväxt under de följande åren.
Med andra ord framstår det som svårt för dessa företag att uppnå tillväxt. För att sammanfatta våra resultat är det mest framstående att denna grupp inte representerar en Schumpeteriansk population av entreprenörer. Tvärtom är denna grupps bidrag till ekonomin liten och förmodligen avtagande. Gruppens förmåga att skapa sysselsättning har blivit sämre under den studerade perioden. Likväl har de inte uppvisat någon tillväxt i löneutbetalningar och antal anställda.
Det visade sig dock finnas vissa skillnader mellan branscher, bolagsform och initial storlek. Det framstår som att nyföretagande inte är ett attraktivt alternativ för de som har en NTM-utbildning. Givet de låga lönerna och brist på tillväxt synes det till stor del vara de som inte lyckas få annan sysselsättning som startar företag. Det finns dock de som är framgångsrika och lyckas visa upp en god utveckling, men på en aggregerad nivå är det inga imponerande resultat. Då många förefaller tvingas in i entreprenörskap är det troligt att det inte är de mest potentiella idéerna som exploateras. Ytterligare efterforskningar och kunskap kan ge oss bättre underlag till rekommendationer i detta avseende.
En viktig komponent i kommersialisering av ny kunskap kan vara entreprenörskap. I denna rapport har vi undersökt en del av detta fenomen och våra resultat kan till viss del förklara varför Sverige inte lyckas väl inom detta område. Våra resultat pekar på att de entreprenöriella aktiviteterna i form av nyföretagande är för låga och att det förefaller vara obalans mellan ny kunskap som skapas och entreprenörskap.
Detta föranleder oss att peka på vissa områden där insatser bör göras. Områden som kan vara av vikt att fokusera på är Science Parks och utbildning. Science Parks antas stimulera entreprenörskap och därför kan mer arbete läggas på detta område, antingen på att vidareutveckla eller möjligtvis expandera deras arbete. Gällande utbildning är det viktigt att entreprenörskap belyses i utbildningen så att studerande ser nyföretagande som ett fullgott alternativ till anställning. Slutligen är det viktigt att se över de generella spelreglerna för företag, så att man förenklar för individer som önskar exploatera en idé i egen regi. Exempel på sådana spelregler är det aktiekapital som krävs för att starta ett aktiebolag, skatter och förmågan att bygga upp en egen förmögenhet som kan investeras i nya företag.